Nationellt centrum för kommunal samordnad varudistribution

Borås har optimerat rutterna

Borås stad har varit igång med samordnad varudistribution sedan 2 maj. Inför starten gjorde kommunen en noggrann förstudie som låg till grund för ett system för ruttoptimering som styr körningarna.

– Ruttoptimeringen fungerar så att vi matar in alla körningar under en viss dag. Där har vi lagt in en schablon på hur lång tid ett stopp tar vid varje leveransställe. Systemet väljer ut den mest effektiva rutten för att ge så liten miljöpåverkan som möjligt. Köket på den enskilda skolan får en leveranstid, och nästan alla leveranser håller sig inom 20 minuter plus eller minus den tiden, vilket är vårt krav, berättar Anton Eriksson, projektledare på Borås stad.

Han är nöjd med de första månaderna. Genomförandet har fungerat som det skulle och medarbetarna ute i verksamheterna är positiva.

– Givetvis har vi behövt göra vissa kalibreringar. På något ställe kanske vi hade för kort stopptid, på ett annat har vi justerat i andra änden. Det är ofrånkomligt att det blir en del missöden, första dagen försvann en brödkorg. Jag har varit tydlig med att det är en uppstartsfas då vi trimmar in systemet. Kommunikationen med verksamheterna är jätteviktig, så alla vet att vi arbetar för något som ska bli riktigt bra.


Anton Eriksson, projektledare på Borås stad.

Lokalt transportföretag vann upphandling

Upphandlingen av distributionscentral togs hem av det lokala transportföretaget LBC Borås, som kör med tre gasbilar till omkring 180 leveransadresser. Vissa sociala hänsyn ställdes i upphandlingen, företaget ska ha minst en praktikant som står långt från arbetsmarknaden.

Borås valde att starta med att transportera livsmedel. Före 2020 är målet att också ta in sjukvårdsmaterial och hygien- och städartiklar, och därefter kontorsvaror.  Det politiska beslutet att utreda samordnad varudistribution fattades 2015. Skälen var miljömässiga: färre transporter skulle ge mindre utsläpp. Och färre transporter har det blivit.

– En förskola som tidigare fick en tre leveranser i veckan får nu bara en leverans. För en gymnasieskola med tio leveranser i veckan sänks de till tre. Totalt sett kan vi konstatera att antalet leveranser minskar från 29 000 till 11 000 leveranser per år. Därtill gör ruttoptimeringsprogrammet att vi kan säkerställa effektiva leveranser med hög fyllnadsgrad i lastbilarna som drivs på biogas, berättar Anton Eriksson.


Om du ska ge ett tips till andra kommuner?

– Om man vill välja vår modell med ruttoptimering, vill jag säga att det viktigaste är att lägga ned mycket jobb på förstudien. Då får man syn på volymer, ledtider och annat som ger en överblick och samband. Man får också en bra kontakt med verksamheten vilket är en bra grund för att genomförandet ska bli bra.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *