Nationellt centrum för kommunal samordnad varudistribution

Tagg: beredskap

Så går vi vidare med samlastning i Sverige

Olof Moen, forskningsledare.

Samordnad varudistribution har införts i 43 av Sveriges kommuner (2018). Det har minskat antalet leveranser till kommunala enheter med mellan 50 och 80 procent. Men det finns även andra vinster. Kommunal samlastning bygger på digitala affärsprocesser som effektiviserar verksamheter. Flera kommuner vittnar också om att samlastningen har varit ett stöd under coronapandemin. Vår nysläppta bok ”Kommunal samordnad varudistribution. Logistik och kapacitetshöjande åtgärder i kommuners varuförsörjning” är ett tidsdokument över kommuners varuförsörjning från 2010- talet till idag och som pekar ut vägen framåt.

Från innovationen i Borlänge 1999, till idag 20 år senare, har 43 kommuner, eller var 7:e svensk kommun infört kommunal samlastning. Nya boken ”Kommunal samordnad varudistribution. Logistik och kapacitetshöjande åtgärder i kommuners varuförsörjning” bygger på en större enkätundersökning från 2019 som vi på Nationellt centrum genomförde tillsammans med SKR. Det framgår tydligt att primära drivkrafter för kommuner utgörs av minskad miljöbelastning och ökad trafiksäkerhet, tillsammans med ökad konkurrens genom att möjliggöra för lokala producenter att delta i kommunala upphandlingar.

Men samordnad varudistribution är så mycket mer. Samdistribution utgör en vital del av kommuners inköpsprocess och möjlighet till uppföljning, ett ofta eftersatt område inom kommunal förvaltning. Digitaliserade affärsprocesser med e-handel, ruttoptimering för transportplaneringen, fordonsövervakning och digitala och mätbara uppföljningssystem, innebär både kostnadsbesparingar och kapacitetshöjande åtgärder, främst genom att det frigör tid som blir till ett resurstillskott i kommuners verksamheter.

Det finns också en direkt koppling mellan kommunal samordnad varudistribution och kris- och beredskapsfrågor. Förutom möjligheten att öka självförsörjningsgraden, har samordningskommuner börjat lokalisera beredskapslager (eller omsättningslager) i anslutning till distributionscentralen. Samordningskommuner har en robust transportapparat med redan sammanställd registerinformation över leveransadresser, varuinköp och volymer, vilket varit en stor tillgång för samordningskommuners kris- och beredskapsorganisation.

Regeringen behöver inte ”gå över ån efter vatten” (enligt regeringsuttalande 2010-12-02), där regeringen och SKR som en följd av Välfärdskommissionens arbete, skall inleda förhandlingar om en förvaltningsgemensam digital infrastruktur. Kommuners inköpsprocess är ett område där riktade upphandlingar, e-handel och samordnad varudistribution innebär direkta kostnadsbesparingar och kapacitethöjande åtgärder i kommuners varuförsörjningskedja med förbättrad service till kommunmedborgare, som efterfrågas av Välfärdskommissionen.

Nationellt centrum för kommunal samordnad varudistribution har redan utvecklat kompetensutvecklingspaket och digitala affärsprocesser som innebär kostnadsbesparingar, kapacitetshöjande åtgärder och minskad miljöbelastning. Det är vitalt för framförallt mindre kommuner med begränsade resurser och ett utvecklingsarbete som behöver byggas vidare på, för att komma alla Sveriges kommuner till gagn.

Boken innebär ett tidsdokument över hur kommuners varuförsörjning ser ut på 2010-talet och pekar ut vägen framåt, vad kommuner behöver tänka på för att på bästa sätt hushålla med skattebetalarnas pengar. Samtidigt är det en resumé över Nationellt centrum för kommunal samordnad varudistributions arbete under åren 2018–2020.

Olof Moen, forskningsledare

Vill du beställa boken? Vänligen kontakta projektledare Fredrik Mårdh.
fredrik.mardh@energikontorsydost.se 
Tel: 0709-21 60 50

Samordnad varudistribution – en genväg till bättre lagerhållning i pandemin

Samordnad varudistribution har hjälpt flera kommuner att klara varuförsörjningen under coronapandemin. Samlastningen har varit ett stöd för kommunerna i att bygga upp och hålla lager av sjukvårds- och skyddsutrustning under krisen. Det visar vår senaste rapport ” Kommunal samlastning och krisberedskap: erfarenheter från 2020″.

Kommunal samordnad varudistribution innebär att en eller flera kommuner tar emot alla sina leveranser på en central och därifrån samlar ihop och kör ut varorna till skolor, äldreboenden och andra kommunala verksamheter. På så sätt minskar kommunen antalet leveranser, antal körda kilometer och därmed sina utsläpp. I Sverige har 45 kommuner infört samlastning och representanter för drygt hälften av dessa har intervjuats i rapporten.

“Att arbeta med samordnad varudistribution innebär att en kommun skaffar sig kontroll över sin varuförsörjning. Därför har kommunal samlastning och kommunalt kris- och beredskapsarbete många beröringspunkter. Vi har velat undersöka hur dessa kopplingar ser ut och om samlastning kan vara ett verktyg för att stärka den kommunala beredskapen”, säger Emil Levin, projektledare och författare till rapporten.

Under pandemiåret 2020 har leveranserna av sjukvårds- och skyddsutrustning sviktat och många kommuner har tvingats hitta nya leverantörer för att bygga upp lager av bland annat nödvändig skyddsutrustning.

“Flera kommuner berättar i rapporten att de har kunnat utnyttja sin kapacitet och kunskap till att bygga upp lager och logistik för skyddsutrustning. Samordningskommuner har därmed ett försprång när det kommer till att bygga upp beredskapslager (eller omsättningslager) med en robust transportapparat och redan sammanställd registerinformation över leveransadresser, varuinköp och volymer, vilket varit en stor tillgång för kommuners kris-och beredskapsorganisationer”, säger Olof Moen, forskningsledare.

“Samordnad varudistribution möjliggör även för lokala livsmedelsproducenter att delta i kommunala upphandlingar och på så vis ökar självförsörjningsgraden av livsmedel, som påtalas i den nationella livsmedelsstrategin.”

En slutsats i rapporten är att effektiviteten som regel ökar när fler och större varuflöden ingår i den samordnade varudistributionen.

“Därför vill vi uppmana kommuner och regioner som planerar att bygga upp beredskapslager att utreda om det ska göras tillsammans med ett bredare samlastningssystem, kanske tillsammans med andra kommuner”, säger Emil Levin som anser att även kommuner som inte alls är intresserade av samordnad varudistribution kan dra nytta av den kunskap och erfarenhet som finns hos Sveriges samlastningskommuner när de bygger beredskapslager.
 
“Det finns mycket att lära om sådant som varuhantering, upphandling, kravställning, uppföljning och logistik. En viktig aspekt av detta är digitaliserade processer, som borgar för effektivitet, kontinuitet och löpande uppföljning.”


Läs rapporten
Kommunal samlastning och krisberedskap: erfarenheter från 2020
För mer information, kontakta Emil Levin.
emil.levin@lansstyrelsen.se
010-224 14 48