Så går vi vidare med samlastning i Sverige
Samordnad varudistribution har införts i 43 av Sveriges kommuner (2018). Det har minskat antalet leveranser till kommunala enheter med mellan 50 och 80 procent. Men det finns även andra vinster. Kommunal samlastning bygger på digitala affärsprocesser som effektiviserar verksamheter. Flera kommuner vittnar också om att samlastningen har varit ett stöd under coronapandemin. Vår nysläppta bok ”Kommunal samordnad varudistribution. Logistik och kapacitetshöjande åtgärder i kommuners varuförsörjning” är ett tidsdokument över kommuners varuförsörjning från 2010- talet till idag och som pekar ut vägen framåt.
Från innovationen i Borlänge 1999, till idag 20 år senare, har 43 kommuner, eller var 7:e svensk kommun infört kommunal samlastning. Nya boken ”Kommunal samordnad varudistribution. Logistik och kapacitetshöjande åtgärder i kommuners varuförsörjning” bygger på en större enkätundersökning från 2019 som vi på Nationellt centrum genomförde tillsammans med SKR. Det framgår tydligt att primära drivkrafter för kommuner utgörs av minskad miljöbelastning och ökad trafiksäkerhet, tillsammans med ökad konkurrens genom att möjliggöra för lokala producenter att delta i kommunala upphandlingar.
Men samordnad varudistribution är så mycket mer. Samdistribution utgör en vital del av kommuners inköpsprocess och möjlighet till uppföljning, ett ofta eftersatt område inom kommunal förvaltning. Digitaliserade affärsprocesser med e-handel, ruttoptimering för transportplaneringen, fordonsövervakning och digitala och mätbara uppföljningssystem, innebär både kostnadsbesparingar och kapacitetshöjande åtgärder, främst genom att det frigör tid som blir till ett resurstillskott i kommuners verksamheter.
Det finns också en direkt koppling mellan kommunal samordnad varudistribution och kris- och beredskapsfrågor. Förutom möjligheten att öka självförsörjningsgraden, har samordningskommuner börjat lokalisera beredskapslager (eller omsättningslager) i anslutning till distributionscentralen. Samordningskommuner har en robust transportapparat med redan sammanställd registerinformation över leveransadresser, varuinköp och volymer, vilket varit en stor tillgång för samordningskommuners kris- och beredskapsorganisation.
Regeringen behöver inte ”gå över ån efter vatten” (enligt regeringsuttalande 2010-12-02), där regeringen och SKR som en följd av Välfärdskommissionens arbete, skall inleda förhandlingar om en förvaltningsgemensam digital infrastruktur. Kommuners inköpsprocess är ett område där riktade upphandlingar, e-handel och samordnad varudistribution innebär direkta kostnadsbesparingar och kapacitethöjande åtgärder i kommuners varuförsörjningskedja med förbättrad service till kommunmedborgare, som efterfrågas av Välfärdskommissionen.
Nationellt centrum för kommunal samordnad varudistribution har redan utvecklat kompetensutvecklingspaket och digitala affärsprocesser som innebär kostnadsbesparingar, kapacitetshöjande åtgärder och minskad miljöbelastning. Det är vitalt för framförallt mindre kommuner med begränsade resurser och ett utvecklingsarbete som behöver byggas vidare på, för att komma alla Sveriges kommuner till gagn.
Boken innebär ett tidsdokument över hur kommuners varuförsörjning ser ut på 2010-talet och pekar ut vägen framåt, vad kommuner behöver tänka på för att på bästa sätt hushålla med skattebetalarnas pengar. Samtidigt är det en resumé över Nationellt centrum för kommunal samordnad varudistributions arbete under åren 2018–2020.
Olof Moen, forskningsledare
Vill du beställa boken? Vänligen kontakta projektledare Fredrik Mårdh.
fredrik.mardh@energikontorsydost.se
Tel: 0709-21 60 50
