Nationellt centrum för kommunal samordnad varudistribution

Etikett: borås

Hur hett är samordnad varudistribution i Västra Götaland?

Var sjunde svensk kommun har samordnad varudistribution, de flesta för att minska sin miljöpåverkan och öka konkurrensen i livsmedelsupphandlingarna. I Västra Götaland, med 49 kommuner, var Mariestad och Borås pionjärer när de kom igång i våras. Hur ser då intresset för kommunal samordnad varudistribution ut i Västra Götaland? Finns det kommuner som vill komma igång men stöter på hinder? För att få svar på detta har Nationellt centrum för kommunal samordnad varudistribution genomfört en kartläggning.

Kartläggningen över hur Västra Götalands kommuner diskuterar och arbetar med samordnad varudistribution visar att frågan varit aktuell i två tredjedelar av kommunerna i regionen. Genom åren har flera kommuner gjort insatser på området; åtminstone åtta kommuner har genomfört eller beslutat om att genomföra en utredning, några har även genomfört olika sorters pilotförsök.

Två kommuner, Borås och Mariestad, är de enda kommunerna i länet med samordnad varudistribution, båda startade under våren 2019.

“Förhoppningsvis kan Borås och Mariestad inspirera fler kommuner i Västra Götaland att titta närmare på frågan”, säger Emil Levin som genomfört kartläggningen på Nationellt centrum för kommunal samordnad varudistribution.

Miljövinster drivkrafter

Drivkrafterna bland de kommuner som diskuterat eller arbetat med samordnad varudistribution har framförallt varit miljövinster i form av minskade fossila växthusgasutsläpp och att röja hinder för lokala leverantörer att konkurrera i kommunens upphandlingar. Hindren som kommunerna upplever för att komma vidare är framförallt av två slag. Den ena sortens hinder är att det anses för osäkert om man kan uppnå tillräckliga nyttor vad gäller vad gäller miljö, lokala leverantörer och ekonomi.

“Det är alltid stora utmaningar och många frågor att lösa för de kommuner som vill införa samordnad varudistribution. Men det finns massvis av färska erfarenheter att lära av, för hälften av de kommuner i Sverige som har samordnad varudistribution har kommit igång under de senaste fem åren. Det finns ingen anledning för någon att uppfinna hjulet”, säger Emil Levin.

Små kommuner har svårare

Den andra sortens hinder som lyfts fram är att kommunen är för liten för att kunna driva samordnad varudistribution på egen hand.

“De flesta kommuner som har samordnad varudistribution i Sverige, har den i kluster tillsammans med andra. Då kommer även de mindre kommunerna åt stordriftsfördelarna. Vi vet att många kluster växt fram ur upphandlingssamarbeten och eftersom nästan varenda kommun i Västra Götaland gör sina upphandlingar tillsammans med andra. På många ställen kan det alltså finnas en bra grund att jobba vidare med för de som är intresserade”, säger Emil Levin.

Nationellt centrum för kommunal samordnad varudistribution har i uppdrag att hjälpa fler kommuner att komma vidare med samordnad varudistribution, och denna kartläggning är det första steget i Västra Götaland. Nu fortsätter arbete för att hitta de bästa vägarna framåt tillsammans med de kommuner som visat störst intresse.

Borås har optimerat rutterna

Borås stad har varit igång med samordnad varudistribution sedan 2 maj. Inför starten gjorde kommunen en noggrann förstudie som låg till grund för ett system för ruttoptimering som styr körningarna.

– Ruttoptimeringen fungerar så att vi matar in alla körningar under en viss dag. Där har vi lagt in en schablon på hur lång tid ett stopp tar vid varje leveransställe. Systemet väljer ut den mest effektiva rutten för att ge så liten miljöpåverkan som möjligt. Köket på den enskilda skolan får en leveranstid, och nästan alla leveranser håller sig inom 20 minuter plus eller minus den tiden, vilket är vårt krav, berättar Anton Eriksson, projektledare på Borås stad.

Han är nöjd med de första månaderna. Genomförandet har fungerat som det skulle och medarbetarna ute i verksamheterna är positiva.

– Givetvis har vi behövt göra vissa kalibreringar. På något ställe kanske vi hade för kort stopptid, på ett annat har vi justerat i andra änden. Det är ofrånkomligt att det blir en del missöden, första dagen försvann en brödkorg. Jag har varit tydlig med att det är en uppstartsfas då vi trimmar in systemet. Kommunikationen med verksamheterna är jätteviktig, så alla vet att vi arbetar för något som ska bli riktigt bra.


Anton Eriksson, projektledare på Borås stad.

Lokalt transportföretag vann upphandling

Upphandlingen av distributionscentral togs hem av det lokala transportföretaget LBC Borås, som kör med tre gasbilar till omkring 180 leveransadresser. Vissa sociala hänsyn ställdes i upphandlingen, företaget ska ha minst en praktikant som står långt från arbetsmarknaden.

Borås valde att starta med att transportera livsmedel. Före 2020 är målet att också ta in sjukvårdsmaterial och hygien- och städartiklar, och därefter kontorsvaror.  Det politiska beslutet att utreda samordnad varudistribution fattades 2015. Skälen var miljömässiga: färre transporter skulle ge mindre utsläpp. Och färre transporter har det blivit.

– En förskola som tidigare fick en tre leveranser i veckan får nu bara en leverans. För en gymnasieskola med tio leveranser i veckan sänks de till tre. Totalt sett kan vi konstatera att antalet leveranser minskar från 29 000 till 11 000 leveranser per år. Därtill gör ruttoptimeringsprogrammet att vi kan säkerställa effektiva leveranser med hög fyllnadsgrad i lastbilarna som drivs på biogas, berättar Anton Eriksson.


Om du ska ge ett tips till andra kommuner?

– Om man vill välja vår modell med ruttoptimering, vill jag säga att det viktigaste är att lägga ned mycket jobb på förstudien. Då får man syn på volymer, ledtider och annat som ger en överblick och samband. Man får också en bra kontakt med verksamheten vilket är en bra grund för att genomförandet ska bli bra.

Nätverksträff i Borås

I slutet av januari arrangerade Nationellt centrum för kommunal samordnad varudistribution sitt fjärde nätverksmöte. Som vanligt var det brett deltagande från medlemskommunerna och dagen varierades med gruppdiskussioner, inspirationsföreläsare samt återkoppling från tidigare frågeställningar. Temat för dagen var ”tio-procentaren” d.v.s. – hur kommunerna får sina varupriser att sjunka i och med att transportarbetet för leverantörerna minskar.

Vidare konstaterades att det arbete som centrumet gjort tillsammans med SKI Kommentus (förtydligande i framtida ramavtal) fått gehör. Det innebär att nya avtal i framtiden kommer fungera bättre för både kommun och beställare i de fall man nyttjar konceptet samordnad varudistribution. Sista punkten för dagen berörde e-handel och nyheter kopplat till uppdateringen av SFTI-standard.

Nästa nätverksmöte kommer att förläggas till Eskilstuna i slutet av maj.
För mer information, kontakta Fredrik Mårdh

Foto: Fredrik Mårdh